High five

De har båda svårt men på olika sätt. Den ena med språket. Den andra med koncentrationen. Båda med minnet. Motivationen emellanåt. Pojkar på femton båda två. Inför redovisningen har de sagt att de är nervösa. De har tränat. Jag har peppat. Hjälpt. Vi har funderat på strategier. Hur man gör en bra redovisning. Den ena säger att han bara måste ha allt nerskrivet. Att han kommer att glömma om han har stödord. Jag har sagt nej. Säger att stödord blir bättre. Känner mig hård men vet. Och så kör de. Redovisar efter varandra. Jag sitter längst bak och märker att jag ler. De tittar. Jag nickar. Efteråt pratar vi. Jag säger att det de gjorde var MVG. De ler. Stort. En sådan seger som ingen annan förstår. Och så gör de high five. Med lite rosiga kinder. Och mitt hjärta smälter en gråmulen torsdagseftermiddag. Värmer den och inger hopp.

Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s