Tiden går

Han är fortfarande kvar. Mannen. Det har gått elva år. Ett nytt liv har anslutit till vår trojka. Mannen, barnet och jag beställde en plutt och fick en tornado. Med buller och bång gjorde han entré, minuter från att dö, och livet fick en ytterligare dimension. En rivigare. Fartigare. Ännu roligare. Och mer fantastisk än någon av oss kunnat föreställa sig. Tiden går. Och kärleken består.

Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Lämna en kommentar