Tjugo år senare

Det var hos Sommarkatten jag mötte honom första gången. Det var den femte mars 1993 och vi hade bastat innan festen. Inte vi förresten. De andra. Jag gillar inte att basta.

Hans mandelformade ögon. Hans mörka hår. Hans mun som inte talade alls. Den fine men triste mannen och jag var oskiljaktiga från den kvällen. I nästan tio år. I en annorlunda symbios levde vi. Så nära men så långt borta. Från varandra.

Tjugo år senare tänker jag på den dagen. Skickar ett sms till Sommarkatten. Minns du? Hon minns. Hennes minne är beundransvärt. Mycket bättre än mitt.

Tjugo år senare är jag en helt annan. Som är jag. Ett bättre jag. Den jag aldrig hann bli. Innan ett par mandelformade ögon fångade mig tillsammans med en mun som inte talade alls.

Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Tjugo år senare

  1. anneliten skriver:

    Inget sms till den tyste mannen? Som var en del av ditt liv i 10 år.

  2. akiiami skriver:

    Nej. Inget sms. Eftersom jag tyvärr tror att jag är hans Kvinna med stort K. Och då kan ett sms göra mer ont än gott.

  3. Sommarkatten skriver:

    Jag har t o m foton från den kvällen, där man i stort sett kan följa händelseförloppet 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s