En dag till

Han har svarat noll flera gånger på min fråga om hur han mår på en skala från 1-10. Idag ser han ännu blekare ut än vanligt så jag frågar om han vill prata. Det vill han. Det han berättar är det tyngsta jag någonsin fått höra under mina snart tolv år som lärare. Han har tänkt avsluta sitt liv. Varit nära. Inte en gång utan fyra eller fem. Ångrat sig varje gång. Känt att han velat leva. I alla fall en dag till. Jag säger att det han berättar nu måste jag gå vidare med och det direkt. Att jag blir jätteorolig och att han behöver mer hjälp än vad jag kan ge. Han får hjälp samma dag. En tid. Jag säger att vi måste hänga fram tills dess. Han och jag. Jag tror att han ska backa undan. Sluta sig. Det gör han inte. Han tackar ja till promenaden jag föreslår. Direkt. Vi går under tystnad och sätter oss på en bänk. Sitter kvar tills vi huttrar. Han berättar. Om livet. Om tankarna. Om allt jobbigt. Han ler lite och säger Du svor! när jag säger att det var en jävla tur att han berättade. Jag svarar att sådana här gånger får man svära. När jag lämnar kuratorns rum efter att ha följt med honom säger han tack. Blicken ner i golvet. Och när jag stänger dörren måste jag vända bort min det fortaste jag kan för att han inte ska se att jag gråter.

Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till En dag till

  1. mam skriver:

    ♥♥♥

  2. Erik D skriver:

    Underbart att det finns människor som du. Vardagshjälte är ett aningen utslitet ord, men jag kommer inte på något bättre. Allt gott till dig! Verkligen allt.

  3. tove skriver:

    Som mamma så dör jag inombords när ett barn lider på denna fruktansvärda sätt.
    Tack fina ❤ för att du räddade honom o önskar att det är för alltid

    • akiiami skriver:

      Jag gjorde vad vem som helst skulle gjort men jag hade turen att finnas där och ta mej tid vid exakt rätt tillfälle. Jag hade också förmånen att bli litad på.

      De som säger att lärare har det så bra, inte är värda sina lov osv. Jag vet inte jag.

  4. Sofia skriver:

    Jag kan bara instämma i det Erik D skriver: Underbart att det finns människor som du.
    Men så sorgligt att barn och ungdomar ska behöva känna så här.
    Kram till både dig och honom! /Sofia

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s