Klass nio. Jag har gjort lappar. Ett ord på varje. De ska beskriva på engelska utan att säga ordet. Kompisarna ska gissa. Nyttigt. Kul tycker jag men det är ju jag det. På de flesta lappar står engelska ord men på vissa har jag skrivit svenska ord som jag är rätt säker på att de inte kan. Ljung och knoge och ruccola och sånt. Gratis ordkunskap. Tänker jag. Eftersom vi måste prata om orden. På en lapp står ordet sol-och-vårare. Jag berättar om mannen som satte in en kontaktannons i en tidning här i Stockholm och undertecknade med Sol och vår. Blåste kvinnfolk på pengar och häpp så var uttrycket myntat. Jag berättar om Raskenstam som 25 år senare hade ihop det med över 100 kvinnor som han lurade på cash. De lyssnat intresserat.
– Då vet ni. Nästa gång ni läser om en sol-och-vårare i tidningen vet ni att det inte är någon som älskar våren direkt. Inte en soldyrkare heller, säger jag och blinkar.
Någon räcker upp handen.
– Pengarna var inte värsta. Pengar är bara pengar. Det värsta var kärleken.
Vill man inte börja gråta så säg?
Förlåt att man vill bli lite älskad 
Ja, det värsta är kärleken…som man tror att denne man känner för en och som inte stämmer alls…förmodligen inte…Han vill bara åt ens pengar hela tiden….tjatar med jämna mellanrum…och säger att han älskar en, vill leva med en, att han kan inte vara utan en, han luras och det är det som gör mest ont att bli så lurad av någon man tror älskar en….det är det värsta som finns…har råkat ut för detta…tyvärr…..det tar nästan knäcken av en…
Fy jag lider med dig! Inte kul! Kram på dej