Tack för senast

Vi pratar genom försiktiga ögonkast. Han ler med ögonen. Jag ser det. Pratar om då. Att det var bra att vi gick hem när vi gick hem. Ingen av oss säger det rakt ut men jag tror att vi menar samma sak. Sedan blir det tyst. Han frågar om jul. Kanske för att ha något att säga. Hans sambo ska inte få några julklappar säger han. Vi skrattar. Och jag skulle kunna ge vad som helst för att få veta vad han tänker.

Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s