Benutrymme

Vissa saker kommer man underfund med först i vuxen ålder. Innan har man inte reflekterat över dem. En av dessa saker var för mig orsaken till varför man inte vill sitta på vissa platser i bussen. De platser som har mindre benutrymme. Där knäna gör skrapsår på hakan om man inte är dvärg. Förlåt kortvuxen. Först många år senare kom jag att tänka på att det var för att det var där hjulen var. Skrämmande. Och det här berättar jag. Jag måste vara en människa som är mycket trygg i mig själv. En människa som bjuder på sig själv. En sådan där härligt generös person. Så måste det vara.