Jag tittade på han som tittade ner. Läste sitt kort. Han som precis fått veta att han fått en resa till Egypten av mig. Generöst javisst. Behövligt jo tack. Hans reaktion var ändå inte den jag ville ha.
– Men tänk om det tar slut. Då kommer jag känna att jag är skyldig dig, sade han så till slut.
Jag grät. Han grät. Att JAS 39 Gripen skulle totalhaverera var vid det här laget ett faktum. Ingen skulle hinna skjuta ut sig. Alla skulle bara rätt och slätt. Dö.
Förlåt att man vill bli lite älskad 