Genom mina ögon

Jag har aldrig sett himlen så blå. Över hela flyter molntussar utan konturer. Om man orkar titta upp. Längre bort broar. Två stycken. Valfrihet. Luften värmer inte. Inte längre. Tiden går. Bakom mig kuperad terräng. Vet precis när jag blundar. Under mig ett stup. Och jag svävar ovanför. Med lätthet svävar jag.

Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s